Sara skrev lite om föraktet mot sociala medier på sin låsta drömfabrik och jag irriteras av samma sak. Först på bristen på originalitet hos kolumnister och sedan på uppfattningen om att det här förkastligt att visa upp att man har det bra. Eller i omvänd ordning. Jag lade mig i badet för att läsa igenom helgens tidningar och snubblade över inte mindre än fyra stycken kolumner som förfasade sig över hur hemskt det är med folk som lägger ut “förskönande” bilder på Facebook. Stackars dagens ungdom som inte lär sig umgås på riktigt, utan bara hänger med människor i det virtuella. Internet med sina Facebookar och Twitters som bara handlar om att förstärka egot. Narcissiter kan få grogrund där och utföra helvetiska dåd. Olav S Melin hänvisar till “aktuell forskning” som lägligt nog visar att människor känner sig mer ensamma då de loggat in på Facebook. Medierna i P1 hade i våras ett program om motsvarande aktuell forskning som rykt ur sitt sammanhang upprepas och omformuleras och till slut blir klassiska trasiga telefonen. Man ska inte tro på allt man läser och få läser själva hela rapporten. Jag läste själv aktuell forskning som hävdade att folk som är sociala utanför internet också är sociala på nätet. Det är så himla enkelt att himla med ögonen och förfasa sig över Facebook. Men vill de här kolumnisterna verkligen läsa om misslyckade middagar, akne med k, barn som äter snorkråkor eller flottiga hårdagar? Precis som då man målar på mascara och /eller diskar innan man får gäster vill man väl visa upp ett städat yttre på the world wide web. Det är klart att det finns dårar och tyvärr finns det folk som mår dåligt både med och utan Facebook-konton. Men jag antar att människor har haft möjlighet att odla sitt dårskap också före sociala medier. Jag tycker två saker. Ett: Man måste inte följa allas statusuppdateringer eller klicka fram samtliga bilder på Facebook. Hell, man måste inte ens logga in där om det stör en. Två: Man kan använda sociala medier till så mycket annat än skryt eller störa sig på inbillat skryt. Både i min Twitter och Facebook-feed länkar folk till intressant läsning, tipsar om lägenheter att hyra eller ger polare sina bästa Stockholmstips. För mig har de sociala medierna alltid varit ett sätt att umgås och bli tipsad om mer läsning. Fördes förresten inte samma diskussion angående bloggar för en tid sedan? Folk uppmanades att inte visa upp så städiga hem. Finns det ingen snusk hos er? Vah? Allvarligt talat tror jag att folk är smartare än så. Människor fattar att alla har bra och dåliga dagar. Städiga och stökiga hem. Och att folk väljer att prata om olika saker. Vid det här laget borde de flesta under fyrtio veta att det finns modebloggar, receptbloggar, samhällskritiska bloggar, Rysslandsbloggar och så vidare Jag borde inte bli så störd, men jag antar att jag bara förväntar mig lite mer originella tankar och perspektiv av människor som får utrymme och pengar för att skriva i dagstidningar. Och nu slutar jag slunga omkring stenar i det här glashuset. Read more
