Jag har några funderingar kring barn och livsstil. Hur annorlunda var ditt liv när du hade småbarn (säg 0-2 år)? Tror du att du hade kunnat leva så som du gör nu med småbarn, eller tycker du saker har förändrats när barnen blivit äldre? Och till sist, visste du alltid att du ville ha två barn?Vilka bra frågor! Alltså om jag ska vara helt ärlig, så ja. Jag tror att jag kunnat leva på samma sätt när jag hade småbarn. Eller det gjorde jag ju när Majlis var bebis. När Vidar var 0-2 bodde vi i Helsingfors och jag varken surfade eller red regelbundet, men vi resten ganska mycket med honom. Han fick åka med oss till Bangkok, hälsa på kompisar i Nerja, besöka sin godmor i Paris (minns att Vidar sov i en gyllene sovpåse på olika restauranger, bl.a. en i Eiffeltornet). Jag har också tagit med båda barnen på det mesta jag sysslat med.När jag blev gravid med Vidar var jag extremt nervös över att jag skulle förändras som människa och hela mitt liv skulle se annorlunda ut (så orolig att jag skrev en hel bok om det). I mina ögon verkade det så tråkigt att vara mamma. Little did I know att det inte alls var tråkigt, att kärleken till sitt barn var fantastisk och om man lever jämställt går det bra att fortsätta ha ett ganska liknande liv som innan barn. Ja och så måste man vilja det, alla vill inte det och det har jag full förståelse och respekt för. Däremot tror jag att det finns en väldigt stark norm i hur man ska leva när man fått barn. Vad man ska göra, prata om, gilla osv. Vad som är bra och dåligt. Det finns ganska lite utrymme att experimentera sig fram och hitta sin egen väg. Och eftersom man har ett litet barn som man älskar så otroligt mycket och bara vill det bästa för är det lätt att man anpassar sig till normen eftersom: om alla andra gör så kan det inte vara helt fel.Svar på frågan om vi lever annorlunda nu: den största skillnaden är att Magnus och jag kan lämna barnen ensamma hemma på helgmorgnarna när vi går ner och surfar. Det kunde vi inte när de var mindre.Svar på frågan om jag alltid visste att jag ville ha två barn: Nej. Visste knappt att jag ville ha ett, men när jag träffade Magnus var han extremt sugen på barn. Jag var kär i honom och tänkte why not och blev gravid ganska fort. Majlis var inte speciellt planerar. Men så otroligt glad att hon kom.
