Idag får ni nästan hela nyhetsbrevet:Min första Almedalsvecka är avklarad och jag är både trött och glad. Ett stort tack till Vinnova för att jag fick vara med och framtidsspana hos er! Och ett lika stort tack till Journalistförbundet för att jag fick prata om journalistik och demokrati på er scen. På bilden står jag med en annan deltagare, Helene Larsson Pousette, f.d. kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington DC.Eftersom inte alla som läser nyhetsbrevet satt i publiken tänkte jag sammanfatta en del av det jag pratade om. Mitt viktigaste budskap var att det är svårt för demokratin överleva om vi inte kan komma överens om fakta. Och att det råder en ganska stor brist på konsensus i USA just nu (om allt från vem som vann presidentvalet 2020 till om vaccin är en bra grej).Att missinformation sprids grundar sig inte minst i en misstänksamhet gentemot journalister och skillnaden mellan hur mycket republikaner känner tillit till traditionell journalistik (12 procent) och hur mycket demokrater gör det (drygt hälften) är enorm. För femton år sedan var skillnaden mycket, mycket mindre.Journalistik handlar om att granska makten, sätta nyheter i sammanhang och informera folk vad som pågår. En majoritet av amerikanerna får ändå idag sina nyheter främst från sociala medier och bland AI, deepfakes och missinforation och där är det lätt att falla för osanningar. Tro på en influencer eller ett spännande klipp eftersom det kunde vara sant och låter bra. Min spaning är att detta är mycket deppigt, men att det också finns hopp här för journalistiken. Om vi bara lär oss att innehållet är opålitligt, men att journalistiska källor går att lita på ser det lite bättre ut för demokratin i framtiden. Kolla källan först, sedan innehållet.Men det finns också andra hot. Enligt ett reportage i The New York Times har generativ AI påverkat val i över 80 procent av världens demokratier under supervalåret 2024. I Rumänien ogiltigförklarades en presidentvalsomgång efter att ryska AI-drivna påverkanskampanjer översvämmade TikTok med fejkade videor. I Polen dök ett AI-manipulerat klipp upp där Donald Trump såg ut att stödja en högerextrem kandidat. I Tyskland pumpades pro-AfD-budskap ut från konton som inte ens existerade för två veckor tidigare. Man scrollar, pausar, ser en video som kanske är manipulerad, eller kanske inte. Till slut litar man inte på något och det är hela poängen.Så vad gör vi med det här? Vi måste inse att vi inte längre kan utgå från att alla delar samma bild av verkligheten. När själva fundamentet för vad som har hänt, vad som är sant, vad vi kan vara överens om, börjar luckras upp, blir journalistikens roll tydligare än på mycket länge. Det handlar inte om att romantisera pressen, utan om att förstå att riktig journalistik bygger på en metod: någon har ställt kritiska frågor, granskat källor och satt saker i ett sammanhang. Att det inte finns en personlig agenda och att det tyvärr kan bli fel ibland, men att seriösa journalister granska och korrigerar felaktigheter. Och: Nyhetsinfluerare kan vara både engagerande och viktiga, men de flesta bygger sin analys på det grundarbete som redan har gjorts av större redaktioner. De kanske också behövs, men har svårt att göra samma arbete som en hel redaktion.Min uppmaning till journalister är: Ge er ut och prata med folk om hur ni jobbar. Jag vill se redaktioner på mässor, bibliotek och skolor. Träffa läsare, lyssnare och tittare så långt det är möjligt. Det är lättare att tro på en person man pratat med än en på en skärm. Och vi som vill leva i en demokrati stöder oberoende rapportering.Föräldrar som ger sina barn melatonin. I brist på tillgänglig vård och rimliga väntetider köper allt fler brittiska föräldrar melatonin på nätet eller utomlands för att hjälpa sina barn att sova. Det gäller särskilt barn med misstänkt autism eller ADHD, men också neurotypiska barn vars sömnproblem drabbar hela familjens liv. För vissa föräldrar är det en räddning, för andra ett moraliskt minfält fyllt av skuld, oro och rädsla för att bli anmälda. Samtidigt varnar experter för att melatonin ofta används som en snabblösning när det egentligen behövs beteendestöd och individuell vägledning. Moraliskt okej, eller inte att droga sina barn..Kom ihåg att också tänka själv! En ny studie från MIT Media Lab väcker oro kring hur AI påverkar ungas hjärnor. Deltagare som skrev uppsatser med hjälp av ChatGPT visade lägst hjärnaktivitet, minskad kreativitet och sämre inlärning över tid – jämfört med de som skrev utan hjälp eller använde Google. Efter några uppsatser hade många AI-användare slutat tänka själva och bara klistrade in svar. EEG-mätningar visade svagare minne och mindre engagemang. Studien är ännu inte granskad men forskarna ville slå larm tidigt: Om vi inte är försiktiga, kan vi få ett utbildningssystem som prioriterar effektivitet före hjärnutveckling. Genom att skapa nya TikTok-konton visade två reportrar från Axios hur algoritmen snabbt ledde dem från allmänt Trump-relaterat material till djupare, köns- och identitetspolitiskt innehåll, anpassat efter kön. Män möttes av macho-ideal och tränings- och motivationstal, kvinnor av konservativa budskap om moderskap, kritik av feminism, tradwifecontent och farorna med abort. Innehållet var sällan öppet politiskt från början, men drevs av algoritmernas preferens för uppseendeväckande material. Det här digitala genomslag har gett republikanerna ett tydligt försprång bland unga. . Skriv så tänker du samtidigt. En av de mest allvarliga konsekvenserna av AI är att den klassiska studentuppsatsen håller på att dö ut. Okej, inte bara uppsatsen, men den får symbolisera den här poängen. I USA är collegeuppsatsen är inte bara en bedömningsform. Den är ett träningsläger för mänskligt tänkande, där språk och analys får arbeta tillsammans. Och det är inte alltid slutresultatet som spelar störst roll, utan själva handlingen att tänka, formulera och strukturera. Att skriva är att tänka högt för sig själv. Det avslöjar otydlighet, visar var resonemang haltar. ChatGPT kan skriva något som låter rimligt eller till och med bra, men den kognitiva träningen uteblir..Stör ni er också på att när folk textar varandra (pojkvänner, före detta fruar, mammor och pappor) på tv och film är det ofta det första sms:et som någonsin sänts från den telefonen? Eftersom vi i verkliga livet kommunicerar allt mer genom skriftliga meddelanden är manusförfattare tvungna att skriva in det i fiktionen. Och lyckligtvis blir de allt bättre på det. Ecofeminismen har blivit en global rörelse som inte nöjer sig med att kräva fler kvinnor i klimatförhandlingar. Den pekar ut problemet i grunden: att de system som förstört planeten, patriarkat och kapitalism, också är de som kontrollerat kvinnors kroppar och röster. I Ecuador försvarar Kichwa-kvinnor sina skogar med både juridik och fröbanker. I Mellanöstern kämpar unga klimataktivister mot vattenbrist, patriarkala lagar och att flickor gifts bort när deras mammor förlorar inkomsten från jordbruket. Rörelsen talar om skogar med rättigheter, om lokala matsystem och om att ta hand om varandra. Gud vad mycket AI det blev idag, ska lugna ner det tills nästa vecka: När chatbotar som ChatGPT och Googles AI Overviews besvarar frågor genom att sammanfatta nyhetsartiklar, minskar trafiken till själva nyhetssajterna dramatiskt, i vissa fall med över 30 procent. Det här innebär inte bara färre klick, utan en akut kris för mediehus vars intäkter bygger på just läsare, annonser och prenumerationer. Samtidigt använder AI-företagen journalistiskt material, ofta utan tillstånd (ni minns att New York Times stämt Open Ai för detta), för att träna sina modeller. Vissa medier försöker teckna avtal med AI-bolagen, men villkoren är oklara, förhandlingarna ojämna och ersättningen långt ifrån tillräcklig för att kompensera för förlorade intäkter. Vi lever alltså i en verklighet där AI drar nytta av kvalitetsjournalistik, samtidigt som den undergräver affärsmodellen som gör journalistiken möjlig. Risken är inte bara att några sajter får det tufft, utan att hela den undersökande, faktabaserade journalistiken tystnar. I förlängningen kan vi hamna i ett medielandskap där inga redaktioner längre har råd att granska makten, förklara sammanhang eller rapportera från plats – men där chatbotar fortsätter leverera färdigtuggade svar, tränade på journalistik som inte längre finns. (Gåvoartikel The Atlantic).En ljusglimt i mörkret: Den 33-åriga Zohran Mamdani vann demokraternas primärval till borgmästarposten i New York. Mamdani segrade över tidigare guvernör Andrew Cuomo (anklagad för sexuella övergrepp och korruption, men stöttad av många etablerade demokrater). Det som är superintressant är att Mamdani kampanjade på ett tydligt vänsterbudskap om att frysa hyror, införa gratis kollektivtrafik och beskatta företag. Han har också vågat prata om Israels agerande i Gaza som folkmord och stödjer pro-palestinska slagord som ”globalize the intifada.” Och kallat sig själv socialdemokrat. Det här kan bara ett tecken på att demokraterna hittills varit för… republikanska? Men också att det finns hopp. Demokraternas potentiella framgång kanske inte ligger i att göra som de framgångsrika republikanerna gör, utan att istället modigt låta pendeln åka åt andra hållet. De demokrater som är mest populära just nu är de längst vänsterut som AOC, Bernie Sanders och Zohran Mamdani. Amerikaner är besatta av protein. Protein finns numera i lemon ice tea, bananskum från Starbucks, Kardashian-popcorn, sötade seltzers med namnet "Swoleberry" och ketchup som ska hjälpa dig bygga muskler. Det som började som ett kosttillskott för idrottare har blivit ett försäljningsargument för nästan vad som helst. Samma proteinhalt som finns i tre ägg trycks nu in i vatten, snacks, glass, dryck och godis, till och med i öl. Protein har blivit markör för hälsa, disciplin och självoptimering. I vissa fall finns det såklart fog för det, särskilt för dem som tränar hårt eller behöver ett jämnare blodsocker. Men att toppa sin dag med 170 gram protein, motsvarande 31 ägg, gör ingen friskare i sig. Ett högt proteininnehåll säljer, till skillnad från fett eller kolhydrater, som fortfarande väcker misstänksamhet. Så länge konsumenten associerar protein med hälsa, styrka och kontroll, kommer det fortsätta dyka upp i allt från frukostflingor till chokladkakor. .USA:s högsta domstol har gett Trump rätt att gå vidare med sin plan att stoppa automatisk medborgarskap för barn som föds i USA av papperslösa eller utländska besökare. Domen handlar inte om ifall detta är lagligt enligt konstitutionen, utan om att enskilda domare i lägre instanser inte längre ska kunna stoppa en presidentorder i hela landet på egen hand. Det är en juridisk seger för Trump. Domare Sotomayor kallade beslutet en travesti som riskerar att splittra familjer, medan majoriteten menade att domstolar inte ska använda sin makt för att blockera presidentens politik innan frågan är avgjord. Samtidigt visar domen hur snabbt rättigheter som tidigare betraktades som grundläggande nu kan börja luckras upp. (Gåvoartikel WaPo)
