Någon av politikpoddarna jag lyssnar på pratade i veckan om hur Demokraterna i USA skäms över sina representanter som står längst ut till vänster. Alltså, i praktiken de som jobbar för till exempel allmän sjukförsäkring och för ett hållbart klimat (tänk The Squad). De ängsligt ängsliga Demokraterna knuffar de här kongressledamöterna åt sidan och de får ge plats åt politiker som riktar sig mot mittenfållan, moderata demokrater som eventuellt kan locka till sig en republikansk röst här och där. Kanske någon som kanske inte bestämt sig hur hen ska rösta. De som får ta plats är politiker inte gör så stort väsen av sig och som absolut inte provocerar någon.Republikanerna däremot låter sina radikala medlemmar snacka högt och synas så mycket de vill. Tänk er konspirationsteoretikern, f.d. QAnon-anhängaren och helt skrupellösa Marjorie Taylor Greene. Internt är man kanske inte helnöjd över en högerextrem, konspiratorisk ideologi, men samtidigt vet republikanska ledare att det är de här ledamöterna som får uppmärksamhet och samlar röster. De aktiverar folk och får dem att ta sig till valurnorna. Galningarna får folk att engagera sig och känna nåt slags passion för politik.Presidentens parti förlorar så gott som alltid i mellanårsvalet i USA, men om Demokraterna bara vågade vara lite mer tydliga med vad de står för (och bestämma sig för att stå för något) istället för att vara livrädda för att förlora väljare som sannolikt ändå väljer Republikanerna skulle de ha en mycket större chans att i alla fall behålla fler platser i kongressen. Nu verkar det som om demokraterna väljer kandidater på basen av minsta möjliga ideologi (inte minst Joe Biden). Det går inte att få alla att gilla en.Varje vecka samlar jag ihop det bästa jag läst i mitt nyhetsbrev. Det tar ganska många timmar och öven om jag gör det med glädje uppskattar jag enormt mycket att ni betalar fem dollar i månaden! Ni som ännu inte gör det, testa! Det känns bra att betala för tjänster!
