Förra veckan frågade flera olika vänner mig samma sak: Hur ska man uppdatera sina sociala medier när Putin bombar sönder sjukhus och mördar i brödköer i Ukraina? Ifall man befinner sig i Kiev kanske man berättar om sina egna upplevelser, som den här tiktokaren, men för oss andra som ärligt talat fortsätter att leva som vanligt? Vad är rimligt? Vad är poserande? Och varför ställde vi inte den här frågan medan oskyldiga blir mördade i Syrien, Afghanistan eller Etiopien? Jag vet inte. Rasism? Eller närhetsprincipen som vi kallar det nuförtiden.Gällande hur man hanterar sociala medier tänker jag så här: börja med att cut other people some slack (som vi säger här i Amerika). Det går att publicera vardagliga bilder och ändå känna empati och kanske till och med arbeta rent konkret för andras välbefinnande. Många saker existerar parallellt.På tal om att många saker kan hända samtidigt finns det flera olika versioner av vad som händer i Ukraina. Vissa är lögn andra är sanning. Det är inte bara ryssarna som kan utsättas för propaganda. Trots att vi alla känner oss lite smartare än medeltalet kan också vi bli lurade av disinformation. Den här kolumnen om rysk propaganda tyckte var var bra. Jag tänker också mycket på hur mer 40 procent av amerikanerna tror på lögnen om att Trump inte förlorade valet 2020.Att Zelenskyj och Ukraina vunnit informationskriget stämmer mest om man läser sina vanliga källor från länder med obunden journalistik. I bland annat Kina och Indien går det bra för Ryssland. Enligt kinesiska medier var till exempel det första Zelenskyj gjorde var att fly landet.Jag vet att det är ett himla tjat om fri press i det här nyhetsbrevet, men det är så viktigt. Ingen av oss är immun för osanningar (men vissa av oss är vaccinerade och har lite större motståndskraft).Tack alla ni som prenumererar! Speciellt ni som betalar fem dollar i månaden för det. Det uppskattas enormt mycket att ni vill betala för innehåll. Tipsa gärna en vän!Här finns länkarna.
