En artikel jag länkade till för över ett år sedan tänker jag fortfarande på ibland, The Age of Aver age av Alex Murrel. Murrel skriver och ger hisnande bildexempel på hur allt vi ser omkring oss ser lika ut. Människor på sociala medier, filmer, musik, varje café, all design, reklam, alla tiktok- och instagramkonton påminner om varandra. Jag rekommenderar varmt att klicka på länken och se exemplen. Vi tror att vi är fria individer med unik smak, men egentligen är vi precis som alla andra.Själv tycker jag att jag skriver samma bok om igen. Kanske dags att byta genre? (fick sån panik när jag insåg det att jag började planera en dystopisk ungdomsroman om en ung transperson som måste fly från ett framtida Texas till Kalifornien). Men frågan kvarstår: Är kreativiteten död?När jag dammsög internet för exempel till den här nyhetsbrevtexten stötte jag på den här fem minuter långa Youtube-videon från NYT Opinion. Den handlar om varför all kultur känns så lika. Allt påminner om något vi sett förut. Alla remakes, prequals och sequals.Det finns många förklaringar till att vi (jag?) upplever att allt är en kopia av något jag redan sett och en av dem är lyckligtvis att det inte stämmer. Det finns nämligen enormt mycket kreativitet och olikhet bland oss, det är bara det att vi sällan får ta del av den eftersom några få algoritmer matar på mer av exakt samma sak i våra sociala media flöden. För att få ta del av något annorlunda krävs en ansträngning. Ett tips för att inte bli tvångsmatad homogent innehåll är till exempel att lyssna på podcaster och läsa nyhetsbrev. De påverkas inte på samma sätt av algoritmer som sociala medier. Som vanligt krävs en liten ansträngning för att man ska kunna utvecklas. Tråkigt att komma med så dåliga nyheter, MEN också: Stort grattis till att (delvis) ha lurat systemet och tagit dig till det här nyhetsbrevet!Men det är inte därför vi är här (eller är det?), nu över till länkarna.
