Främst har jag funderat mycket över att din blogg berättar om fritid, fritid och fritid. Ni surfar ”ett par timmar”, rider, går på restaurang, äter lunch ute, umgås, är bortbjudna. Trots det skriver du böcker på löpande band, driver Friday Lab, gör podcasts. När gör du det? Det verkar som om vardagen med städning och tvätt överhuvudtaget inte existerar i LA. Dammsuger du/ni på nätterna? Jag inser förstås, att städning, fönsterputsning och potatisskalning inte är särskilt hejiga teman att skriva om – hur ofta skalar du förresten potatis? Är vi här i Finland kanske fixerade vid hushållsbestyr? Detta skrivet med julstädningen i gott minne. Det skulle också vara intressant att läsa vad du anser om den amerikanska skolan, undervisningens kvalitet och innehåll. Har alla familjer ett strikt sparprogram för att få ihop pengar till barnens utbildning efter den grundläggande skolan? Jag har förstått att man börjar spara samma dag babyn föds! Senast då, alltså.Vilken bra fråga! En del av svaret finns i inlägget under. Jag plockar och tvättar, Magnus storstädar på fredagar när jag rider.Sedan jobbar vi ju lite hela tiden. Jag pratar ofta med min kollega och vän Maja när jag kör till och hem från stallet. Då sätter i strategier. Idag kommunicerade vi på Slack och Whastapp innan jag surfade och sedan gjorde vi en Insta Live efter surfingen och innan lunchen med några kompisar från D.C. När jag lagar mat klipper Magnus poddar (han satt i möte med Norge när jag sände live) och vanligtvis stiger jag upp kl 6 för att ha möjlighet att skriva roman medan hjärnan är pigg och barnen sover.Minns inte när jag senast skulle ha skalat en potatis, men det beror nog mest på att vi ytterst sällan äter potatis hemma.Sällan jobbar vi åtta timmar om dagen, men när vi jobbar gör vi det intensivt. Vi jobbar oftast varje dag och har inte fyra veckor semester. Men det är värt det för vi äger vår tid.Gällande skolan så finns det en enorm skillnad mellan kvaliteten på skolorna och exakt vad de lär ut. Inte bara gällande delstater, utan också områden och skillnad på kommunala och privata skolor. I Kalifornien (vet inte hur det är i andra delstater) finansieras en stor del av de kommunala skolorna genom fastighetsskatten i området. Vi bor i ett område med många stora dyra hus, de betalar mycket fastighetsskatt och våra kommunala skolor är därför jättebra. I områden med sämre kommunala skolor kan det vara lättare att hitta lite mindre dyra hus, men då väljer många, som har de ekonomiska möjligheterna, att sätta sina barn i privatskolor.Majlis och Vidars skolor satsar båda väldigt mycket på att barnen ska bli bra på att läsa och njuta av att läsa. Inte bara upp och ner, utan också förstå hur en historia skrivs/berättas. Alla barn uppmanas läsa minst 30 minuter varje dag (när barnen blir äldre blir det en timme). Vidar läser spanska som tillval och har också kurser i hur man editerar film. Olika delstater har olika läroplaner. Ni har säkert läst om don't say gay i Florida och hur man inte lär ut evolutionen i vissa republikanska delstater. Hemskola blir också allt vanligare i USA (tyvärr).Många familjer sparar för sina barns college, de är ju svindyra. Andra räknar med stipendium genom t.ex. idrottsprestationer. MEN det blir också allt vanligare att unga väljer bort universitet just på grund av att de är så dyra. I längden blir det lönsammare att börja jobba efter hight school än att dras med ett enormt studielån. Det är såklart väldigt sorgligt eftersom en högre utbildning, i mitt tycke, handlar om att förstå hur forskning, källor och akademia fungerar. Att förstå sammanhang och gå på djupet. Inte bara om att få ett välbetalt jobb.
