När jag inte får rida eller överhuvudtaget umgås med hästar blir jag irriterad. Det är som en form av ihållande PMS där jag är sur och tycker att det mesta i livet är ganska tråkigt och misslyckat. Vanligtvis rider jag tre-fyra gånger i veckan. Tränar dressyr två gånger och rider min kompis Tamaras hästar ett par gånger. Det är perfekt för god fysisk och psykisk hälsa. Den gångna veckan har jag antingen haft möten eller så har Magnus haft bilen när jag vanligtvis skulle ha haft en möjlighet att åka upp till stallet. Men idag hände det, det var mulet och äntligen lite svalare i luften. Jag åkte via Malibu, över Santa Monica Mountains och fick en riktigt bra dressyrlektion tillsammans med min kompis Frida. Så oerhört välgörande för själen.Har ni något i ert liv som motsvarar min känsla för hästar? Naturen? Yoga? Läsa en bok? Ta ett bad? Springa?
