Barnen är lediga den här veckan på grund av Thanksgiving och igår tog jag med Majlis upp till stallet. Det var typiskt novemberväder med en tjock dimma som låg över bergen. Lyckligtvis var det inte speciellt kallt och både Majlis och jag klarade oss i bara t-shirts. Här är minihästen Summer intresserad av något som prasslar i Majlis påse. Jag älskar för övrigt att se gräsfläckar på knäna och smutsiga tröjor på mina barn. Det är ett tecken på att det gjort något kul ute i nauren. Majlis älsklingshäst Sophie närmar sig 25 år och är en så perfekt läromästare. Känslig, med egen vilja, men och samtidigt väldigt väldigt snäll. När jag skriver det här är det Thanksgiving, en tradition som har rasistiska rötter och alltid känner mig lite obekväm med. Men om det är något som är fint med den är det att stanna upp och känna tacksamhet för allt man har. Jag tänkte mycket på hur lyckligt lottad jag är frisk och som får omgiva mig med familj, vänner och djur. Också att min dotter verkar älska djur lika mycket som jag och att hon får lära sig hur man rör sig bland hästar, hundar, åsnor, alpackor, marsvin, kaniner, grisar osv Dagen innan tog Magnus och jag en kvällspromenad och mötte ett gäng prärievargar bakom vårt hus. Det kändes både spännande och härligt att ha så mycket vildmark i sitt liv. Vad är du tacksam för?
