Igår red jag en oinriden fyraårig häst och blev ordentligt avkastad. Jag brukar hålla mig kvar ganska länge, men den här hästen gav inte upp förrän jag låg på marken. Jag klättrade upp på hästryggen igen, red en stund och longerade sedan galningen. När jag var klar blev jag plötsligt alldeles yr. Jag var tvungen att sitta på huk en stund medan det flimrade framför ögonen på mig. Min väninna Frida kom med vatten och Tamara med frukt. Ibland försökte jag ställa mig upp, men kroppen vägrade. Hjärnan var redo att ta sig an nästa häst, men jag antar att adrenalinchocken som kickade igång när jag trillade av släppte och det var det som gjorde att jag inte kunde förmå mig att ställa mig upp.En dryg halvtimme tog det och sen kunde jag rida en ny häst och köra hem. Nu har jag ganska ont i höger hand. Tror det är en liten spricka som uppstått där. Har också ett ordentligt blåmärke på rumpan. Minns att det första jag tänkte när jag landade var: Önskar att jag hade lite mindre bening bak. Så går det när man jobbar med hästar.
