Jag tog en paus i romanskrivanet mellan mitten av juni och mitten av juli, men så fort vi kom till Skåne satte jag igång igen. Först gick det lätt, pausen gjorde verkligen gott för min kreativitet och inspiration. Sedan gick det bra tills jag kom till ett läge då jag tyckte allt bara var skit. Det är en helt normal fas i processen, om än lite jobbig. Då får man bara bita ihop och skriva bättre. Jag tror att texten blir bättre av att man som författare inte är nöjd. Den blir också bättre av att en redaktör/lektör läser igenom den med nya ögon. Riktigt där är jag inte ännu, men när min syster hälsade och vi badade bastu passade jag på att bollade texten och några platser där jag kört fast med henne. Det hjälpte mycket. Delvis för att det alltid är bra att formulera sina problem, det gör dem tydliga och på så vis enklare att lösa, men också för de där färska ögonen (öronen). Det är bra att ha någon (man litar på) komma med sina tankar.Så nu är jag igång igen. Hoppas kunna skicka in ett råmanus om några veckor.Jag tänker också mycket på vad som gör en bra bok och har kommit fram till att den inte får vara för förutsägbar, men att den framförallt ska formulera tankar/känslor/fenomen jag själv haft, men inte klarat av att sätta ord på. Det är tillfredsställande. Vad gör en bok bra för er?
