Det bästa med bokmässan är alla spontana möten. Folk man bara springer på eller sitter på scenen med. Och såklart alla spaningar. Jan Guillou som strosar omkring på mässgolvet, Siri Hustved, Håkan Juholt och Ann Petrén i loungen. Och precis innan jag ska sätta mig på en scen med Louise Boije af Gennäs och Malou von Sivers, dyker Eva Dahlgren upp! Så lång och så snygg, NEJ: ståtlig. Otrolig karisma. Hälsar och försvinner upp på hotellrummet. Emma Hamberg med sin kille skojar lite om snacks med mig på perrongen hem till Stockholm. Otrolig värme och humor hos den kvinnan. Är som nu hör starstruck åt höger och vänster. Mitt bästa bokmässehäng är ändå alltid Ellen Strömberg. Vi brukar träffas i författarloungen och byta intel. Ellen modererade också mitt sista och bästa uppträdande (som handlade typ om det heterosexuella äktenskapet någonsin kan bli jämställt) mycket kul diskussion. Har också gått på Norstedts författarmiddag, sjungit karaoke på efterfesten, ätit frukost lätt bakfull, modererat diskussioner om skrivcommunityn, skogen och havet, pratat om feelgood, ätit räkmacka och på det stora hela maxat varje minut av mässan. Jag är mycket glad och ganska trött nu. Finns det förresten någonting ni undrar över bokmässan generellt? Svarar gärna.
